tisdag 30 mars 2021

Stormens öga/Siege and storm.

Serie/Series: Ja, del 2/Yes, part 2.
Författare/Author: Leigh Bardugo.
Genre: Fantasy.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 336.


(English below)






OBS! Potentiella spoilers nedan!
 
 





Handling: Alina har flytt Ravka tillsammans med Mal. De har tagit sig över havet till okänt land men måste hela tiden se upp, för Skuggmästaren lever och har bara blivit starkare. Alina är den enda som kan stoppa honom, men inte ens hon känner sig stark nog. Just när hon börjat tro att de kanske har klarat sig undan blir de tillfångatagna och förda tillbaka mot Ravka. Men vägen dit är kantad av överraskningar och till slut vet inte Alina vem som är vän eller fiende. Snart är hon tillbaka på känt territorium men den här gången måste hon även hantera misstro, intriger och skvaller samtidigt som hon försöker bygga upp en ny armé.


Min åsikt om boken: Det här är en omläsning inför den kommande Netflixserien. I den här delen av trilogin får vi möta Nikolai (som boken "King of Scars" handlar om) och han verkar vara en ganska speciell filur. Jag förstod aldrig riktigt folks besatt av just Nikolai, varken i de här böckerna eller i hans egna, för jag tyckte han verkade rätt dryg i det långa loppet. I korta stunder funkar han men inte mer än så.
Hur som, likt andra serier och trilogier är andra boken klassiskt svag och lite seg. Jag vet inte riktigt varför det är så svårt att skriva en bra uppföljare? Bok 1 och 3 brukar generellt vara bra, men sällan bok 2. Är det svårt att portionera ut berättelsen på ett bra sätt eller är det nåt knep bokbranscher kör med för att få ut fler böcker? Jag vet inte, jag är inte författare så har ingen koll. Men det är ett intressant fenomen. Jag tycker den här boken var lite tjatig, det är mycket av samma funderingar och samtal som sker. Det händer inte så värst mycket, förutom precis i början och i slutet. Allt däremellan är nåt sorts väntrum.
Man kör även med det billiga tricket att det knakar i fogarna hos kärleksparet och det blir missförstånd efter missförstånd osv. Det är också lite tråkigt och fantasilöst. Men överlag tyckte jag boken var helt ok.

I betyg får boken 3 av 5💀


Mitt favoritcitat från boken: 

"Vad ser de? undrar jag. Ännu en priveligierad grisha på väg till sitt trygga, praktfulla palats på kullen medan de lagat mat över öppen eld och sover i skuggan av en stad som vägrar släppa in dem? Eller något värre? En lögnare? En bedragare? En flicka inbilsk nog att framställa sig själv som ett livs levande helgon?"
- Sid 184.





💥        💥        💥        💥








Warning! Potential spoilers below!
 
 
 
 
 
 

Story: Alina had fled Ravka together with Mal. They've managed to cross the sea to an unknowns land but must be on high alert all the time, because the Darkling is alive and even stronger now. Alina is the only one who kan stop him but she doesn't feel strong enough. Just when she thought they had made it someone captures them and brings them back to Ravka. But the journey there is riddled with surprises and eventually Alina doesn't know who's a friend or foe. Soon she's back on familiar territory but this time she must handle mistrust, intrigues and gossip while she tries to build a new army.
 

My opinion about the book: This is a reread for the upcoming Netflix series. In this part of the triology we meet Nikolai (that the book "King of Scars" is about) and he seems to be a bit special. I never really understood people's obsession with Nikolai, in this book or in his own one, because I feel like he's just annyoing in the long run. I can handle him in short moments but that's it.
Anyway, like other series and triologies the second book is weak and a bit slow, in a classic way. I don't know why it seems so hard to write good sequels? Book 1 and 3 are generally pretty good but that is rare for book 2. Is it hard to portion out the story in a good way or is this a trick the book business runs with to get more books out? I don't know, I'm not an author so I have no idea. But it's an interesting phenomenon. I think this book was a bit repetitive, there are a lot of the same reflections and conversations happening. Not much happens, except for right in the beginning and the end. Everything in between is like a waiting room.
There's also the cheap trick with trouble in paradise when it comes to the love interest and there are misunderstandings after misunderstandings and so on. That's a bit boring and unimaginative. But overall I think the book was alright.
I give it 3 of 5💀

My favorite quote from the book (my own translation):

"What do they see? I wonder. Yet another privileged grisha on her way to her safe, magnificent palace on the hill while they cook food over open fire and sleep in the shade of a city that refuses to let them in? Or something worse? A liar? An imposter? A girl conceited enough to make herself look like a living saint?"
- Page 184.


fredag 26 mars 2021

The Hate U Give.

Serie/series: Nej/No.
Författare/Author: Angie Thomas.
Genre: Roman/Novel.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 447.

(English below)


Handling: Starr Carter är 16 år gammal och bor med sin familj i ett s.k. "ghetto" men går på en privat skola cirka 1 timme hemifrån, med mestadels vita studenter. Starr har svårt att balansera dessa två, extremt olika, världar. I skolan får hon inte vara "för svart" och hemma är hon "för vit". Samtidigt har hon en vit pojkvän, vilket hon håller hemligt från sin radikala pappa.

Efter en fest i sitt bostadsområde får Starr skjuts hem av sin gamla barndomskompis Khalil. De hinner inte åka långt innan polisen stoppar dem och efter det går allt så fel. Starr är det enda vittnet till dödsskjutningen på Khalil och velar mellan att vittna och att hålla det hemligt.
Det finns krafter i samhället som inte vill att hon ska prata, både gängledare och poliser...


Min åsikt om boken: För det första vill jag påpeka att jag trodde boken var på engelska med tanke på titeln, men nej, tydligen inte. Varför översätter man inte hela boken? Det är så dumt. För det andra gäller det även vissa engelska uttryck i boken. Varför har man behållit vissa ord och översatt resten? Boken är i princip översatt till 95% och det är så jäkla konstigt. Helt puckat och väldigt störigt, i alla fall i början.

Hur som, boken i sig är jättebra! Trots att den avhandlar ganska tunga ämnen som rasism, polisvåld, utanförskap, fattigdom och klasskillnader är den ändå relativt lättsam. Den balanserar väldigt bra mellan det svåra och det hoppfulla. Boken genomsyras ändå av hopp, att trots trauman och hemska upplevelser kan man ändå ta sig förbi det, med rätt stöd och klara sig bra. Men också att det är viktigt att göra det som är rätt, trots att man är rädd och även om det inte leder dit man vill. Jag slukade i princip boken på några få dagar och hade jättesvårt att släppa den. Oerhört bra och så läsvärd!

I betyg får den 4.5 av 5💀


Mitt favoritcitat ur boken:

"Kan man tänka sig. Slavägarna trodde också att de gjorde skillnad i svarta människors liv. Att de räddade dem från deras 'vilda afrikanska sätt att leva'. Same shit, different århundrade. Jag önskar att människor som de skulle sluta tro att människor som mig behöver räddas."
- Sid 269.




💥        💥        💥        💥




Story: Starr Carter is 16 years old and lives with her family in a so called "ghetto" men attends a private school cirka 1 hour away from home, with mostly white students. Starr has trouble balancing these two, extremely different, worlds. In school she can't be "too black" and at home she's "too white". At the same time she has a white boyfriend, which she keeps hidden from her radical father.

After a party in her neighborhood Starr is driven home by her old childhood friend Khalil. They don't get far until the police stops them and after that everything goes wrong. Starr is the only witness to the death of Khalil and is torn between testifying and keeping it quiet.
There are forces in society that wants her to keep her mouth shut, both gang leaders and police officers...


My opinion about the book: First of all I want to point out that I thought I bought the book in english considering the title, but no, apparently not. Why not translate the whole book? It's so stupid. That also applies to certain terms in english. Why keep some words in english and then translate the rest? 95% of the book is translated and it's so weird. Really dumb and annyoing, at least in the beginning.

Anyway, the book in itself is great! Even though it's about pretty heavy subjects like racism, police brutality, exclusion, poverty and class differences, it's still pretty easy going. It balances well between hardships and hopefullness. The book is permeated of hope, that despite traumas and horrible experiences you can still move forward with the right support and do well. But also that it's important to do what is right, even though you're scared and it might not go the way you want it to. I pretty much devoured this book in a few days and had a really hard time putting it down. Extremely good and so worth a read!

I give it a 4 out of 5💀


My favorite quote from the book (my own translation):

"Imagine that. The slave owners also thought they did a difference in black people's lives. That they saved them from their 'wild african way of living'. Same shit, different century. I wish people like them would stop believing that people like me need rescuing."
- Page 269.

måndag 22 mars 2021

Baphomet.

Serie/Series: Ja, del 2/Yes, part 2.
Författare/Author: Capes.
Genre: Urban fantasy.
Språk/Language: Engelska/English.
Sidor/Pages: 414.


(English below)



Obs! Potentiella spoilers nedan!


 


Handling: Dalia vaknar upp i ett okänt hus efter en lång koma och inser att hon är tillbaka hos Aion. Hon är för svag för att göra något åt situationen så hennes plan är att bli friskare och starkare för att kunna återvända till Decagon. Ledaren för Aion, Rourke, har dock andra planer för Dalia. Hon har något han vill ha och han skyr inga medel för att få det, oavsett om hon kan fara illa av det eller inte...
Drömvärlden är avstängd för Dalia så hon kan inte kontakta Decagon den vägen, istället måste hon försöka hitta allierade bland sina fiender, men det är lättare sagt än gjort.


Min åsikt om boken: Jag fullkomligt älskade första boken "Decagon". Den var så olik något annat jag läst tidigare. Jag såg därför fram emot att läsa uppföljaren. Jag vet dock inte om jag kanske var på fel humör eller vad det var, men "Baphomet" kändes lite... mild i jämförelse med 1:an. Jag tyckte det var ett par upprepningar i första delen och tiden det tog för Dalia att bli bättre var lite seg. Men när tempot väl ökade på så var det en jäkla resa, men vägen dit kändes en aning för lång.
Jag älskade detaljerna kring Aions och Dalias förflutna, jag hade gärna läst mer om det! Ofantligt intressant och spännande. Sedan gillar jag också tidshoppen mellan dåtid och nutid. Det är ett smart sätt att berätta om en karaktärs förflutna utan att bara rada upp det.
Boken var helt klart läsvärd, men hade önskat lite mer tempo överlag. Ser dock fram emot den tredje och sista boken!

I betyg får boken 3.5 av 5💀


Mitt favoritcitat från boken:

"In peace, I burn.
As though She has a thousand hands, the Reaper envelops me. Her spindly fingers, massive and burnt, engulf me limb by limb and form a casket over my body"
.
- Sid 3.



💥       💥       💥       💥




Warning! Potential spoilers below!




Story: Dalia wakes up in an unknown house after a lenghty coma and realises she's back with the Aion. She's too weak to do anything about the situation so her plan is to get healthy and strong enough to return to Decagon. The leader for Aion, Rourke, has other plans for Dalia though. She has something he wants and he doesn't shy away from doing what he must in order to get it, no matter what...
The Dreaming is closed off to Dalia so she can't contact Decagon that way, instead she must try to find allies among her enemies, which is easier said than done.


My opinion about the book: I really loved the first book "Decagon". It was unlike anything I've ever read before. Therefor I really looked forward to read the sequel. I don't know if I wasn't in the right mood or what it was, but "Baphomet" felt a bit... bland in comparison to the first book. There were some repetitive parts in the beginning and the time it took for Dalia to get better was a little too slow. But when the pace picked up speed it became a hell of a journey, but the way there was bit tardy.
I loved the details around Aion's and Dalia's past, I'd love to read more about that! Extremley interesting and suspenseful. I also liked the time jumps between the past and the present. It's a smart way of describing a character's past without just lining it upp.
The book is worth a read, I just wished it had a faster pace over all. I do really look forward to the third and las book!

I give it 3.5 of 5💀


My favorite quote from the book:

"In peace, I burn.
As though She has a thousand hands, the Reaper envelops me. Her spindly fingers, massive and burnt, engulf me limb by limb and form a casket over my body"
.
- Page 3.


onsdag 17 mars 2021

1984.

Serie/Series: Nej/No.
Författare/Author: George Orwell.
Genre: Science fiction, dystopi/dystopia, klassiker/classics.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 269.


(English below)


Handling: Winston Smith lever i diktaturen Oceanien, i flygbas Ett, det som tidigare hette England. Oceanien styrs av ledaren Storebror, hans ansikte finns överallt. Partiet ENGSOSS styr Oceanien med en järnhand och är inte rädd för att ändra både det förflutna och framtiden. Winston jobbar på "Sanningsministeriet" vars enda uppgift är att ändra på nytillkomna "felaktigheter" i tryckta skrifter. ENGSOSS kan aldrig ha fel.
Men Winston är inte nöjd med livet. Han tvivlar på diktaturen och är övertygad om att man levde annorlunda förr i tiden, men det är knappt något han minns. Det finns inga spår av andra levnadssätt i böcker, eftersom ENGSOSS raderar och ändrar på allt som inte stämmer in med partiets ledord; Krig är fred, frihet är slaveri och okunnighet är styrka. Om man inte passar sig så kan man råka försvinna, antingen till en slavkoloni eller ner i graven. Det gäller att hålla både ens yttre och inre i schack, för man är övervakad hela tiden, överallt, dygnet runt...


Min åsikt om boken: Ännu en bok i min "klassikerutmaning" som blivit läst. I början tyckte jag boken var riktigt spännande med allt det nya. Det var också kul med författarens uppfunna språk "Nyspråk" som partiet ville att alla skulle tala och skriva. Målet med nyspråket var att ge människor färre ord att använda och på det sättet kunna styra deras tankar och verklighetsuppfattning. Om det inte finns ord att beskriva det man känner och tänker, kan man inte heller uttrycka det.
Men sedan tyckte jag att handlingen blev riktigt seg. Det var inte mycket som hände och det kändes inte som att karaktärerna hade så mycket djup. Ibland utväxlade karaktärerna ord eller meningar utan att uttrycka det, vilket gjorde det svårt för mig att fatta. Sedan fanns det en scen där Winston, av någon anledning, blir arg/hatisk mot en okänd kvinna som han inte känner alls och som han vill b.la. våldta. Förstod verkligen inte varför? Jag fattade inte riktigt syftet med det heller.
Överlag var boken helt ok, men jag har läst bättre. Jag är dock impad av teknologin som beskrivs i boken med tanke på att den utkom 1949.

I betyg får den 2 av 5💀


Mitt favoritcitat från boken:

"Förstår du inte att hela syftet med nyspråk är att inskränka på tankemöjligheterna? Vi kommer till slut att kunna göra krimtänk bokstavligt omöjligt, för det kommer inte finnas ord till att uttrycka det med."
- Sid 52.




💥        💥        💥       💥




Story: Winston Smith lives in the dictatorship Oceania, in airstrip One, previously known as Great Britain. Oceania is ruled by the leader Big Brother, his face is everywhere. The party ENGSOSS rules Oceania with an iron fist and is not afraid of changing both the past and the future. Winston works at the "Ministry of Truth", whose sole purpose is to change recent "inaccuracies" in publications. ENGSOSS can never be wrong.
But Winston is not happy with life. He doubts the dictatorship and is convinced that people used to live differently in the past, but it's hardly anything he remembers. There are no traces of other ways of living in books, since ENGSOSS erases and changes everything that is not in line with their motto: War is peace, freedom is slavery and ignorance is strenght. If you're not careful you can simply disappear, either to a slave colony or down the grave. You need to keep your body and soul in check, because you're watched all the time, everywhere, 24/7...


My opinion about the book: This is yet another book in my "classics challenge". In the beginning I thought the book was pretty exciting with all the new stuff. It was also fun that the author invented a new language "Newspeak", that the party wanted everyone to speak and write. The goal with it was to give people less words to use and by that control their thoughts and perception of reality. If there are no words to use to describe what you feel and think you can't express it.
But then I thought the story slowed down a lot. Not much happened and it didn't feel like the characters had any depth. Sometimes the characters exchanged words or meanings without it being expressed, which made it hard for me to understand. There was also a scene where Winston, for some reason, gets mad/hateful towards an unknown woman he dosn't know at all and he wants to rape her, among other things. I really didn't understand why? I didn't get the purpose of it either.
Over all the book was alright but I've read better. I was, however, impressed by the technology that is described in the book considering it came out in 1949.

I give it 2 of 5💀


My favorite quote from the book (my own translation): 

"Don't you understand that the whole purpose of newspeak is to restrict the thought possibilities? We will eventually make thoughtcrime litterally impossible, because there will not exist words to express it with."
- Page 52.

söndag 14 mars 2021

Harrow the Ninth.

Serie/series: Ja, del 2/Yes, part 2.
Författare/Author: Tamsyn Muir.
Genre: Fantasy, scifi.
Språk/Language: Engelska/English.
Sidor/Pages: 507.


(English below)


OBS! Potentiella spoilers nedan!




Handling: Harrowhark överlevde Caanan House och har nu blivit en "lyctor" i den Odöda kejsarens tjänst. Hennes jobb är att döda planeter och slåss mot "Resurection Beasts" som är ute efter att döda dem alla. Men nånting står inte rätt till. Harrow är förändrad men hon vet inte varför. Mysteriska lappar skrivna av henne själv dyker upp och hon verkar se i syne. Vad är på riktigt och vad är rena fantasier?


Min åsikt om boken: Jag har gått och funderat på den här boken sen jag läste ut den i onsdags. Orsaken till det är att den är extremt speciell. Jag tyckte första boken var grym så hade ganska höga förväntningar på uppföljaren och så var den otroligt förvirrande. Men jag vet inte om det är positivt eller negativt? För det första är den skriven i både andra och tredje person, så den växlar mellan det och jag förstod inte varför. I början tyckte jag att det var väldigt irriterande men sedan vande jag mig. För det andra är man tillbaka i Caanan House från första boken, fast med andra eller nya (!) karaktärer... Liksom, va? Man får ingen ledtråd till varför det är så. Jag tror författaren ville hålla läsaren förvirrad för att det skulle bli den stora grejen i slutet, men det påverkar ju också ens läsupplevelse väldigt mycket. Hur förvirrande kan man göra det utan att gå för långt? Läsaren måste ju förstå vad som händer, annars blir boken helt meningslös. Så jag tror att det hänger väldigt mycket på ens smak, vad man tycker om och inte. Vad som är ok och inte. Det tog ungefär halva boken för mig innan jag faktiskt började uppskatta handlingen. Jag skulle säga att det är 90% förvirring och 10% ren underhållning. Men jag förstod inte slutet alls... När jag väl trodde att jag hade greppat vad som hände så kastades det helt åt sidan. Överlevde Harrow? Vad hände med G? Vem var egentligen "The Sleeper" och "The Body"? Fattade inte riktigt hur de passade in eller om de ens var vid liv. Oerhört förvirrande. Ändå ser jag fram emot att läsa tredje boken men med förhoppningen om att den kommer vara mycket bättre och mindre knepig...

I betyg får den en svag 3 av 5💀


Mitt favoritcitat från boken:

"When you had asked Mercymorn outright for her House name, she had simply stared at you with disgusted astonishment, as though you were a turd who had learned to dance, and then said, 'Go away!'"
-Sid 176.

" 'Mystery on mystery', was all she said. And then: 'How I hate seeing you in her face.'
'You've got two short minutes left before I punch you right in the butthole,' I said.
'Follow me. We haven't got much time - quite apart from yout hurtful threats of sexual violence,' she said. 'Why, yout fist is so big, and my butthole so small.'
'Just move, Tridentarius! I'm not ready to laugh at your goddamn jokes!' "

-Sid 432-433





💥        💥        💥        💥





Warning! Potential spoilers below!





Story: Harrowhark survived Caanan House and is now a "lyctor" in the service of the Undead emperor. Her job is to kill planets and fight against "Resurection Beasts" that are out to kill them all. But something is not right. Harrow is changed but she doesn't know why. Mysterious notes written by herself show up and she seems to hallucinate. What is real and what is pure fantasy?

My opinion about the book: I've been thinking a lot about this book since I finished it last wednesday. The reason is that it's extremely special. I thought the first book was awesome so I had pretty high expectations on the sequel and it was so confusing. But I don't know it that's positive or negative? Firstly it's written in both second and third person, so it switches between the two. In the beginning I found that very annoying but I eventually got used to it. Secondly you're back in Caanan House from the first book, but with different or new (!) characters... Like what? You don't get any clues to why. I think the author wanted the reader to be confused so it could become the big reveal in the end, but it also affect the reading experience very much. How confusing can you make it without it going too far? The reader must understand what happens, otherwise the book is meaningless. So I think it's a lot up to the reader's taste, what you like and not. What is ok and not. It took half the book for me to begin appreciating the story. I would say it's 90% confusion and 10% pure entertainment. But I didn't understand the ending at all... When I thought I had it all figured out it went right out the window. Did Harrow survive? What happened to G? Who was "The Sleeper" and "The Body"? I didn't really understand how they fitted in or if they were even alive. So confusing. I do still look forward to the third book but with the hope if it being much better and less weird...

I give it a weak 3 of 5💀


My favorite quote from the book:

"When you had asked Mercymorn outright for her House name, she had simply stared at you with disgusted astonishment, as though you were a turd who had learned to dance, and then said, 'Go away!'"
-Page 176.

" 'Mystery on mystery', was all she said. And then: 'How I hate seeing you in her face.'
'You've got two short minutes left before I punch you right in the butthole,' I said.
'Follow me. We haven't got much time - quite apart from yout hurtful threats of sexual violence,' she said. 'Why, yout fist is so big, and my butthole so small.'
'Just move, Tridentarius! I'm not ready to laugh at your goddamn jokes!' "
-Page 432-433

fredag 12 mars 2021

Nytt i hyllan /News on the shelf.

(English below)


När jag går till psykologen på Habiliteringen så går jag förbi Scifibokhandeln och det är väldigt svårt att inte smita in där efteråt. Den här gången visste jag precis vad jag letade och hittade allt relativt snabbt också. Annars kan jag gå runt där inne i flera timmar och hitta hur mycket som helst, men det orkar jag sällan efter både en jobbdag och psykologtid.
Hur som, en av skaparna till Rat Queens har nu kommit ut med en ny serietidning som jag genast blev intresserad av. Den ser jäkligt snygg ut också! Ska bli kul att läsa. Boken av Ramson Rigg är den 6:e och sista delen om Miss Peregrine och de underliga barnen. Mangan är nr 3 i den serien om en man och hans katt. Jag har inte läst 2:an ännu men har den hemma, så ska ta tag i det snart.

Gillar ni serietidningar/manga? Har ni tips?


When I walk to my psychologist at the Habilitation I also pass the Scifi bookshop and it's really hard to not take a peek inside after the appointment. This time I knew what I was looking for and found them pretty fast too. I normally walk around in there for hours and can find so much interesting, but I just don't have the energy for it after both a work day and psychologist appointment.
Anyway, one of the creators to Rat Queens is out with a new comic that I got interested in right away. It looks so freaking good! It'll be fun to read. The book by Ransom Rigg is the 6th and last book about Miss Peregrine and the peculiar children. The manga is the third in the series about a man and his cat. I haven't read the second one yet but I have it at home, so I'll get to it soon.

Do you like comic books/manga? Do you have any tips?

tisdag 9 mars 2021

Alla lästa böcker i februari/All the books I read in February.

(English below)

Dags för ännu en summering av föregående månad. I februari blev det totalt 6 böcker och 1 serietidning. Jag kämpade en hel del med att läsa ut Hilary Mantels bok, det tog ändå över 2 månader att traggla sig igenom den. Jag tyckte tyvärr inte att den höll måttet men nu har jag läst klart den trilogin i alla fall. Bäst i höger var definitivt Emperor of the Eight Islands. Riktigt spännande och intressant!
Serietidningen om Kim Reaper är nummer 2 i ordningen. En jättebra serie om en lesbisk tjej som kämpar med att balansera kärlekslivet och sitt jobb som lieman (liekvinna?). Väldigt underhållande och mysig.

Hur gick det med er läsning i februari?


It's time for yet another summary of last month. In February it came down to 6 books and 1 comic book in total. I struggled with Hilary Mantel's book, it took me over 2 months to finish it. I didn't really like it that much but atleast I'm finished with that triology. The best one in the pile was, without a doubt, Emperor of the Eight Islands. Really suspenseful and interesting!
The comic book about Kim Reaper is the second in the series. An awesome comic about a gay girl struggling to balance her love life and her job as a soul reaper. Very entertaining and cosy.

How was your reading last month?

fredag 5 mars 2021

En herrgårdssägen/ The Tale of a Manor.

Serie/Series: Nej/no.
Författare/Author: Selma Lagerlöf.
Genre: Klassiker/classics, fiktion/fiction.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 137.


 (English below)


Handling: När studenten Gunnar Hede får höra att han riskerar att förlora sitt barndomshem bestämmer han sig för att dra in pengar, genom att vandra runt och sälja saker. En händelse under en sådan "arbetsresa" blir så traumatisk för Gunnar att han förlorar förståndet. Var han än befinner sig blir han häcklad av byborna och kallad för öknamn.

Den unga kvinnan Ingrid bor hos en prästfamilj där hon inte riktigt verkar passa in. Efter en specifik händelse väljer hon att rymma och hamnar på en väldigt fin gård som sällskapsdam. En dag inser hon att det är Gunnars hem och av någon anledning är det bara hon som kan rädda honom från hans inre mörker.


Min åsikt om boken: Detta är ännu en bok i min "klassikerutmaning" under året. Boken är väldigt kort men en bra introduktion till Selmas verk. Man får en känsla av hur hon berättar och skriver, så det kändes alldeles lagom. Boken kom ut 1899 och jag funderar på hur mycket man egentligen visste och pratade om psykisk ohälsa på den tiden? Det är ändå ganska fantastiskt att ett verk som är så gammalt ändå kan gå att känna igen sig i! Jag vet dock inte om jag riktigt förstår Gunnars "sinnessjukdom". Jag förstår ju att en traumatisk händelse påverkade honom men inte varför han blev som han blev. Hur han liksom "tappade bort sig" i mörkret och blev en annan person. Det kändes lite långsökt att det skulle bli en sån enorm reaktion på den händelse, men vad vet jag. Ingrid var en fin karaktär som dagdrömde mycket och var allmänt missförstådd. Jag vet dock inte om jag uppfattade henne som väldigt passionerad men förstod ju att hon törstade efter kärlek. Allt som allt var boken helt ok, den var intressant att läsa och en bra start till Selma överlag.

I betyg får den 3.5 av 5💀


Mitt favoritcitat från boken:

"Hon kunde inte låta bli att oupphörligen vända huvudet åt vänster sida. Där var det hon såg hans ansikte skymta fram, alldeles bredvid hennes kind. Hon såg knappt ett ansikte heller, bara ett outsägligt vackert leende, som kom smeksamt nära henne. Men vände hon huvudet helt mot det för att se det riktigt, så fanns det där inte. Nej, det var ingenting, som kunde låta se sig där tydligt. Men så snart hon såg rakt fram igen, skymtade det fram, alldeles bredvid henne."
- Sid 72-73




💥        💥          💥         💥




 Story: When the student Gunnar Hede finds out that he's at risk of losing his childhood home, he decides to make some money by walking around and selling things. An event during one of those "work trips" becomes so traumatic to Gunnar that he loses his mind. Where ever he is he's hackled by the villagers and called different names.

The young woman Ingrid lives with a preacher family where she doesn't seem to fit in. After a specific event she runs away and ends up at a very nice manor as a companion. One day she realises it's Gunnar's home and for some reason she's the only one that can save him from his inner darkness.


My opinion about the book: This is yet another book in my "classics challenge" for this yar. The book was very short but was a great introduction to Selma's work. You get a feeling of how she writes and tells her stories, so it felt fitting. The book was released in 1899 and I wonder how much they knew and talked about mental health back den? It's pretty amazing that a book so old can make you recognize a lot of things in it. However, I don't know if I really understood Gunnar's "insanity". I get that it was a traumatic event that affected him but not why he became what he became. How he kind of "lost himself" in the darkness and became another person. It felt a bit far-fetched to have such a huge reaction to such an event, but what do I know.

Ingrid was a nice character that day dreamed a lot and was misunderstood in general. I don't know if I perceived her as very passionate but I did get that she longed for love. Over all the book was alright, it was interesting to read and a good intro to Selma.

I give it 3.5 of 5💀


My favorite quote from the book (my own translation):

"She couldn't stop herself from incessantly turning her head to the left side. That's where she saw his face peep out, right next to her cheek. She barely saw a face, just an inexpressibly beautiful smile, that came affectionately clos to her. But if she turned her head towards it to see it better, it wasn't there at all. No, nothing was there, that could let it be seen clearly. But as soon as she looked straight forward again, it peeped out, right next to her."
- Page 72-73.

tisdag 2 mars 2021

Gargantis.

Serie/Series: Ja, del 2/ Yes, part 2.
Författare/Author: Thomas Taylor.
Genre: Fantasy, middle grade.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 315.


(English below)


Handling: Herbie råkar ut för något väldigt mystiskt på ett av sina arbetspass på Hotell Pärlbåten. En man med huva kommer fram till hans disk och lämnar in en sorts snäcka. Mannen skrämmer Herbie av någon anledning och innan han vet ordet av det dyker ännu en mystisk sak upp, nämligen en glasflaska. Den verkar innehålla något väldigt underligt och det blir upp till Herbie, hittegodsaren på hotellet, att bestämma vem som är den rätta ägaren till flaskan. Tillsammans med sin vän Violet försöker de lösa mysteriet samtidigt som en väldig storm hotar att slita itu Avgrundens havsbad. Kan flaskan och stormen hänga ihop?


Min åsikt om boken: Nu när jag har läst boken känner jag mig lite dum, haha. Första boken "Malamander" har jag på engelska och jag trodde att den här boken var fristående, så jag köpte den på svenska. Först nu inser jag ju att de här böckerna ingår i en serie. Men jaja, jag får väl köpa om någon av böckerna och ge kopian till en vän.
Hur som, jag tyckte boken var så spännande, underhållande och väldigt mysig. Herbie är en sån sympatisk och fin karaktär. Han känns så snäll, intelligent och ödmjuk, vilket jag gillar. Violet är också en väldigt bra karaktär, då hon har skinn på näsan och är smart. Själva mysteriet var också genomtänkt och bra, jag visste inte alls vad som skulle hända härnäst. Det var ett äventyr från början till slut faktiskt. Plus att man fick veta lite mer om Herbies mystiska bakgrund.
Det här var också den sista boken jag läste i februari.

I betyg ger jag boken 4 av 5 💀


Mitt favoritcitat ur boken:

"Ljuset fladdrar runt mot mig. Det blixtrar till och det kommer en smäll när den ger ifrån sig en miniatyrblixt. En gammal teddybjörn i min låda med kvarglömda leksaker exploderar i en puff av stoppning och rök precis invid mitt huvud".
- Sid 89.




💥        💥        💥        💥





Story: Something mysterious happens to Herbie on one of his work shifts at Gran Nautilus Hotel. A man with a hood approaches his desk and turns in a sorts of seashell. The man frightens Herbie for some reason and before he knows it another mysterious thing shows up, a glass bottle. It seems to contain something very odd and it'sup to Herbie, the Lost-and-Founder at the hotel, to find out who's the rightful owner to the bottle. Together with his friend Violet he tries to solve the mystery while a huge storm treathens to tear Eerie-on-Sea to pieces. Can the bottle and the storm be connected?


My opinion about the book: Now when I've read the book I feel a bit stupid, haha. I have the first book "Malamander" in english and I thought this book was a stand alone, so I bought it in swedish. I didn't know they're a part of a series. Oh well, I guess I have to buy one of them again and give away the other copy to a friend or something.
Anyway, I thought the book was suspenseful, entertaining and very cosy. Herbie is such a sympatethic and nice character. He seems so nice, intelligent and humble, which I like. Violet is also a very good character, because she's tough and smart. The mystery itself was well thought through and good, I had no idea what was going to happen next. It was an adventure from start to finish. Also you got to know a but more about Herbies background.
This was also the last book I read in February.

I give it 4 out of 5💀


My favorite quote from the book (my own translation):

"The light flutters towards me. It flashes and there's a bang when it sends out a miniature lightning. An old teddy bear i my box of forgotten toys explodes in a puff of stuffing and smoke right beside my head".
Page 89.

Imperium

Serie/Series: Ja, del 1/Yes, part 1. Författare/Author: Robert Harris. Genre: Historisk roman/Historical fiction. Språk/Language: Svenska...