En herrgårdssägen/ The Tale of a Manor.

Serie/Series: Nej/no.
Författare/Author: Selma Lagerlöf.
Genre: Klassiker/classics, fiktion/fiction.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 137.

 (English below)

Handling: När studenten Gunnar Hede får höra att han riskerar att förlora sitt barndomshem bestämmer han sig för att dra in pengar, genom att vandra runt och sälja saker. En händelse under en sådan "arbetsresa" blir så traumatisk för Gunnar att han förlorar förståndet. Var han än befinner sig blir han häcklad av byborna och kallad för öknamn.

Den unga kvinnan Ingrid bor hos en prästfamilj där hon inte riktigt verkar passa in. Efter en specifik händelse väljer hon att rymma och hamnar på en väldigt fin gård som sällskapsdam. En dag inser hon att det är Gunnars hem och av någon anledning är det bara hon som kan rädda honom från hans inre mörker.


Min åsikt om boken: Detta är ännu en bok i min "klassikerutmaning" under året. Boken är väldigt kort men en bra introduktion till Selmas verk. Man får en känsla av hur hon berättar och skriver, så det kändes alldeles lagom. Boken kom ut 1899 och jag funderar på hur mycket man egentligen visste och pratade om psykisk ohälsa på den tiden? Det är ändå ganska fantastiskt att ett verk som är så gammalt ändå kan gå att känna igen sig i! Jag vet dock inte om jag riktigt förstår Gunnars "sinnessjukdom". Jag förstår ju att en traumatisk händelse påverkade honom men inte varför han blev som han blev. Hur han liksom "tappade bort sig" i mörkret och blev en annan person. Det kändes lite långsökt att det skulle bli en sån enorm reaktion på den händelse, men vad vet jag. Ingrid var en fin karaktär som dagdrömde mycket och var allmänt missförstådd. Jag vet dock inte om jag uppfattade henne som väldigt passionerad men förstod ju att hon törstade efter kärlek. Allt som allt var boken helt ok, den var intressant att läsa och en bra start till Selma överlag.

I betyg får den 3.5 av 5💀

Mitt favoritcitat från boken:

"Hon kunde inte låta bli att oupphörligen vända huvudet åt vänster sida. Där var det hon såg hans ansikte skymta fram, alldeles bredvid hennes kind. Hon såg knappt ett ansikte heller, bara ett outsägligt vackert leende, som kom smeksamt nära henne. Men vände hon huvudet helt mot det för att se det riktigt, så fanns det där inte. Nej, det var ingenting, som kunde låta se sig där tydligt. Men så snart hon såg rakt fram igen, skymtade det fram, alldeles bredvid henne."
- Sid 72-73

💥        💥          💥         💥

 Story: When the student Gunnar Hede finds out that he's at risk of losing his childhood home, he decides to make some money by walking around and selling things. An event during one of those "work trips" becomes so traumatic to Gunnar that he loses his mind. Where ever he is he's hackled by the villagers and called different names.

The young woman Ingrid lives with a preacher family where she doesn't seem to fit in. After a specific event she runs away and ends up at a very nice manor as a companion. One day she realises it's Gunnar's home and for some reason she's the only one that can save him from his inner darkness.

My opinion about the book: This is yet another book in my "classics challenge" for this yar. The book was very short but was a great introduction to Selma's work. You get a feeling of how she writes and tells her stories, so it felt fitting. The book was released in 1899 and I wonder how much they knew and talked about mental health back den? It's pretty amazing that a book so old can make you recognize a lot of things in it. However, I don't know if I really understood Gunnar's "insanity". I get that it was a traumatic event that affected him but not why he became what he became. How he kind of "lost himself" in the darkness and became another person. It felt a bit far-fetched to have such a huge reaction to such an event, but what do I know.

Ingrid was a nice character that day dreamed a lot and was misunderstood in general. I don't know if I perceived her as very passionate but I did get that she longed for love. Over all the book was alright, it was interesting to read and a good intro to Selma.

I give it 3.5 of 5💀

My favorite quote from the book (my own translation):

"She couldn't stop herself from incessantly turning her head to the left side. That's where she saw his face peep out, right next to her cheek. She barely saw a face, just an inexpressibly beautiful smile, that came affectionately clos to her. But if she turned her head towards it to see it better, it wasn't there at all. No, nothing was there, that could let it be seen clearly. But as soon as she looked straight forward again, it peeped out, right next to her."
- Page 72-73.