The Shape of Darkness

Serie/Series: Nej/No.
Författare/Author: Laura Purcell.
Genre: Historisk roman/historical fiction, gotiskt myserium/gothic mystery.
Språk/Language: Engelska/English.
Sidor/Pages: 398.

(English below)

Handling: Agnes är en silhuettartist i den viktorianska staden Bath. Trots att fotografin har skapat sensation försöker Agnes hålla sitt företag vid liv samtidigt som hon försörjer sig själv, sin gamla mamma och sin föräldralösa systerson. Plötsligt börjar de få kunder hon har att dö och det verkar som att någon är ute efter att förstöra för Agnes, men vem och varför?
Till slut tar Agnes kontakt med ett barnmedium vid namn Pearl i hopp om att de döda kan ge ledtrådar. Snart upptäcker de båda att inget är som det verkar och att de kanske har öppnat dörrar som borde ha förblivit stängda...

Min åsikt om boken: Jag gillar Laura Purcells böcker väldigt mycket. Karaktärerna känns så levande och handlingen är alltid väldigt spännande. Dessutom gillar jag att hennes huvudkaraktärer oftast är kvinnor i en tid då kvinnor inte hade så mycket att säga till om. Det jag dock inte får en känsla av är det där läskiga eller skrämmande. Jag har sett flera recensioner där läsaren har tyckte att hennes böcker har varit lite läskiga med en krypande känsla av fasa. Det har jag aldrig uppfattat. Jag tycker inte hennes böcker är speciellt skrämmande eller fasliga. Men det är också därför jag sällan läser skräck, för jag blir aldrig skrämd eller får någon känsla av fasa. Jag är nog lite naiv och tar allt för vad det är utan närmare eftertanke.
Hur som, slutet av boken var lite för öppet för min smak. Det kunde tolkas på flera olika sätt och det gillar inte jag. Jag vill ha ett tydligt slut som inte kan tolkas på nåt mer sätt än "så här var det". Annars känns det lite meningslöst om man ska behöva tolka det. Men det är ju en smaksak så klart. Jag hade mina misstankar i början av boken angående vem eller vad som tog död på folk, men så kom en twist mot slutet och ihop med det öppna slutet blev det än värre att försöka förstå sig på vad som verkligen hade hänt. Men överlag var handlingen väldigt bra och spännande. Det hade ett bra tempo som höll ens intresse vid liv hela vägen och jag tyckte verkligen om både Pearl och Agnes. Även doktorn Simon kändes sympatisk. En mycket bra och läsvärd bok!

I betyg får boken 4 av 5💀

Mitt favoritcitat från boken:

"A figure rises up from the mist. He's trailing garments and has candle flames for eyes. Can Myrtle se him, too? She doesn't know; the others are invisible to her and she's alone in the dark with this - thing. The spirit parts his lips, revealing a great void.
Pearl can't take it any more. Her mind pulls the shutters down."
- Sid 22.

💥        💥        💥        💥

Story: Agnes is a silhouette artist in the victorian city Bath. Although photography has made a sensation Anges tries to keep her business afloat since she supports not only herself but her elderly mother and orphaned nephew. But all of a sudden the few customers she has begins to die and it seems like someone is out to ruin Agnes, but who and why?
Agnes approaches Pearl, a child medium, in the hopes of getting clues from the dead. But soon they both realises that nothing is as it seems and that they might have opened doors that should have been kept closed...

My opinion about the book: I like Laura Purcell's books a lot. The characters feels so alive and the plot is always so exciting. I also like that her main characters most often are women in a time when women didn't have a lot to say about anything. What I don't get is a sense of dread or horror. I've seen several reviews where the reader has thought her books were creepy of had a lingering feel of dread. I've never felt or thought that. But that's also why I hardlu ever read horror, because I don't get frightened or get any sense of dread. I think I might be a little naïve and just accept things without any thought.
Anyway, the ending was a bit too open for my taste. It could be interpreted in a lot of different ways and I don't like it. I want a clear cut ending that can't be interpreted in any other way than "this is what happened". Otherwise if feels a bit pointless when you can make it out to be this or that. But it's a matter of taste of course. I has my suspicions in the beginning regarind who or that killed people, but then there was a twist towards the end and together with the end it just made it so much harder to understand what really happened. But over all the plot was very good and suspenseful. It had a good flow that kept a hold of your interest all the way and I really liked both Pearl and Agnes. Also the doctor Simon felt very sympathetic. A very good book worth a read!

 I give it 4 of 5💀

My favorite quote from the book:

"A figure rises up from the mist. He's trailing garments and has candle flames for eyes. Can Myrtle se him, too? She doesn't know; the others are invisible to her and she's alone in the dark with this - thing. The spirit parts his lips, revealing a great void.
Pearl can't take it any more. Her mind pulls the shutters down."
- Page 22.