Spegelbilden/The Mirror Image.

Serie/Series: Ja, del 2/Yes, part 2.
Författare/Author: Joseph A. Davis.
Genre: Fantasy.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 282.

(English below)

Handling: Syskonen Julia och Edvin har nyss kommit tillbaka hem efter sitt senaste äventyr i Tusenvärld och deras mamma är inte speciellt glad på dem. Hon förbjuder dem från att återvända dit och varnar Trubaduren om att inte ta tillbaka barnen till den världen. Men Kasir är i behov av hjälp, då det finns personer i Tusenvärld med mörka planer. Julia och Edvin får väl helt enkelt smita iväg när mamma inte ser och återvända till världen där deras pappa är en stor hjälte.
De politiska intrigerna i Pallantor med dess grundare i spetsen kan dock vara lite för mycket för Julia, Edvin och Kasir att hantera. Vem kan man egentligen lita på?

Min åsikt om boken: Det här är ett recensionsexemplar, tack så mycket för det! 🙏
Jag gillade första boken "Dunkelstjärnan" väldigt mycket, då den kändes originell, rolig och spännande, så jag såg verkligen fram emot att läsa uppföljaren. Jag läste ut "Spegelbulden" över helgen och tyckte den hade ett bra driv. Sidorna bara flög förbi. Det var sällan tråkigt utan nånting höll igång handlingen hela tiden på ett bra sätt. Dock kände jag att betydelsen av handlingen kanske var lite oklar. Det är ju trots allt en fortsättning på förra boken men den gav inte så mycket till helheten, utan det kändes lite som den där klassiska förbannelsen med uppföljare som bara är ett sorts mellanspel till nästa bok. Men jag vill understryka att den känslan/åsikten är vag. Boken i sig är fortfarande spännande, underhållande och mysig att läsa. Ibland stör jag mig lite på Julia, men jag vet inte om det är för att hon är ung och naiv eller för att jag, rent generellt, har lite svårt att förstå mig på folk. Jag tycker hon tar konstiga beslut och kan vara lite för emotionell, men barn är ju såna. Så det är nödvändigtvis inte bokens fel. Jag hade gärna velat ha något mer djup i handlingen och nåt mer konkret. Kanske att "skurken" hade blivit avslöjad eller att Lalora blev snäll (trots förklaringen i slutet fattade jag ändå inte riktigt vad hennes problem var, haha). Saker och ting kanske förändras i nästa bok, för jag kan inte tänka mig att det inte kommer mer. Ibland är ju bok nr 2 en sorts mellanakt för att föra handlingen vidare och sen kommer den stora upplösningen. Jag var ändå rätt nöjd och glad efter att ha läst ut boken för det var en trevlig resa och jag vill gärna återvända till Tusenvärld igen! Jag får inte heller glömma att nämna de fina illustrationerna i boken, så mysiga och underbara. Helt fantastiska!

I betyg får den 3.5 av 5💀

Mitt favoritcitat från boken:

"Tanken slog Julia att mycket skulle vara lättare om Kasir kunde lära sig att prata riktig svenska någon gång. Menade han att de skulle kriga mot varandra på utflykten? Eller kanske menade han att alla elever behövde vara redo för att bidra i kriget mot fördunklarna när de hade studerat klart. Men oavsett vad han menade var hans svenska ändå mycket bättre än hennes sulalliska, påminde hon sig själv."
- Sid 109.

💥        💥        💥         💥

Title: This book doesn't have an english title (yet) so I just translated it. Could mean both "the mirror image" and "the reflection".

Story: The siblings Julia and Edvin just arrived home from their latest adventure in Thousandworld and their mom is not happy with them. She forbids them to ever return there and warns the Traoubadour not to bring the kids back to that world. But Kasir needs help, because there are people in Thousandworld with dark plans. Julia and Edvin just have to sneak away when mom isn't looking and return to the world where their father is a huge hero.
The political intrigues in Pallantor with it's founder in the the forefront might be too much for Julia, Edvin and Kasir to handle. Who can they really trust?

My opinion about the book: This is a review copy, thank you very much for that! 🙏
I really liked the first book "The Darkenstar" a lot, because it felt original, fun and suspenseful, so I was really looking forward to read the sequel. I read "The Mirror Image" over the weekend and thought it had a good drive to it. The pages just flew by. It was hardly ever boring, everything went on smoothly in a good way. I did, however, feel like the meaning of the plot was a bit unclear for me. It is a continuation of the previous book but it didn't add much to the over all picture, so it felt a little like the classic curse of the sequel just being a middle act until the next book. But I want to underline that this feeling/opinion is weak. The book itself is still exciting, fun and really cosy to read. At times I'm annoyed by Julia, but I don't know if it's because she's young and naïve or if it's because I, generally, have a hard time understanding people. I think she makes weird decisions and can be a bit too emotional, but kids are like that on the other hand. So it may not be because of the book itself. I would have liked some more depth in the plot and something more concrete. Maybe that the "villain" was revealed or that Lalora suddenly became nice (despite the explanation in the end I still didn't get what her problem was, haha). Things might change in the next book, because I can't imagine it not being another book in the making. Sometimes book no 2 is a kind of middle act to just bring the plot onwards to the big reveal in the last book. I was still pretty happy after finishing the book because it was a nice journey and I would love to go back to Thousandworld again! I must also point out that the illustrations in the book was really amazing and lovely! Really great.

I give the book 3.5 of 5💀

My favorite quote from the book (my own translation):

"It struck Julia that a lot would be easier if Kasir could just learn to speak swedish properly. Did he mean that they were going to fight each other on the field trip? Or maybe he meant that all students must be prepared to contribute in the war against the darkenwraiths when they're done studying. But regardless of what he meant, his swedish was a lot better than her sulallian she reminded herself".
- Page 109.

Dunkelstjärnan /The Darken Star

Serie/Series: Ja, del 1/Yes, part 1.
Författare/Author: Joseph A. Davis.
Genre: Fantasy.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 279.

(English below)

Handling: 12-åriga Julia har fått en ny klasskamrat i skolan, en flyktingpojke vid namn Kasir. Det är nånting som är konstigt med Kasir, i alla fall enligt Julia, men hon kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Han är bra på att rita men går hela tiden runt med en pensel på sig, något som får Julia att misstänka att han försöker vara speciell. Prata svenska kan han knappt heller, så det går inte att kommunicera med honom ordentligt. Till Julias förtret verkar det ha blivit hennes uppgift att ta hand om Kasir i skolan.

En dag händer något väldigt konstigt, vilket tvingar Julia att fly från sitt hus tillsammans med sin lillebror Edvin och Kasir. En konstig filur som kallas för Trubaduren tar med sig barnen till Kasirs hemland, en oerhört vacker men ovanlig värld som tyvärr hotas av precis samma sak som det Julia och hennes bror fick fly ifrån. Men där upptäcker också syskonen något om sin egen bakgrund och att de kan ha förmågan att stoppa det onda som hotar både deras och Kasirs värld.

Min åsikt om boken: Detta är ett recensionexemplar från författaren, vilket jag tackar så mycket för! 🙏
Jag har läst författarens tidigare böcker om Markus av Trolyrien som jag gillade väldigt mycket. Den här boken är väldigt annorlunda jämfört med de om Markus, men så himla bra! Jag tycker faktiskt att Dunkelstjärnan är den bästa författaren skrivit hittills. Den är oerhört spännande, originell och fartfylld. Karaktärerna är väldigt levande och trovärdiga. Jag tycker speciellt om delarna med Kasir och hans svårigheter med språket, för det omvända händer med Julia när hon kommer till Kasirs värld. Helt plötsligt är det hon som inte kan göra sig förstådd och det är då man verkligen förstå att det inte är så enkelt att komma till ett nytt land med en helt ny kultur och nytt språk. Det är inte så lätt att bara lära sig att tala ett språk helt flytande på en gång. Det var ett smart sätt att tydliggöra den biten, för jag tror många har tänkt så: "Varför kan de inte bara lära sig svenska?". Hur lång tid skulle det inte ta mig att lära mig t.ex. arabiska eller mandarin flytande? Skulle jag kunna tala det utan en brytning? Troligen inte.
Likt författarens tidigare böcker ställs det goda mot det onda, men i den här boken känns det som att de religiösa inslagen är mycket färre. Det är (än så länge i alla fall) ingen frälsare som är i fokus, även om det pratas lite om olika "skapare" osv. Men det gjorde att handlingen kändes mer trovärdig, att det här mycket väl skulle kunna hända i verkliga livet. Jag får inte heller glömma att nämna de otroligt fina illustrationerna! De förgyller och förhöjer verkligen läsupplevelsen något enormt.En jättebra och underhållande bok som jag verkligen vill läsa uppföljaren till!

Mitt favoritcitat ur boken:

"Julia satt och stirrade, helt chockad, mot dörröppningen där Kasir hade försvunnit. Det var inte bara det att han hade sprungit iväg så plötsligt. Det var inte heller det märkliga faktum att hon hade sett honom dra fram en smal målarpensel ur sin ficka när han rest sig. Det som chockat henne mest var att det rök om penseln."
- Sid 9.

💥        💥         💥         💥

Title: This book doesn't have an english title so I just translated it from swedish to english.

Story: 12 year old Julia has a new class mate in school, a refugee boy by the name of Kasir. There's something weird with Kasir, atleast according to Julia, but she can't really put her finger on what it is. He's really good at drawing but is always walking around with a paintbrush on him, something that makes Julia suspect that he's trying to seem special. He can't speak swedish either, so she can't communicate with him properly. To Julia's annoyance it seems to be her task to take care of Kasir in school.

One day something really strange happens, which forces Julia to flee from her house together with her little brother Edvin and Kasir. A strange figure by the name of The Troubadour takes the kids with him to Kasir's homeland, a beautiful but unusual world that is unfortunately threaten by the same thing that Julia and her brother had to escape from. But in this world the siblings discovers something about their own background and that they might have the power to stop the evil that is threatening both their and Kasir's world.

My opinion of the book: This is a review copy from the author, which I'm very thankful for. 🙏
I've read the author's earlier books about Markus av Trolyrien which I liked a lot. This book is very different compared to those about Markus, but really good! I actually think that Dunkelstjärnan is the best book the author has written so far. It's very suspenseful, original and fast-paced. The characters felt vivid and credible. I especially like the parts with Kasir and his difficulties with the language, because the opposite happens to Julia when she comes to Kasir's world. All of the sudden it's she who can't make herself understood and that's when you really understand that it's not so easy to speak another language fluently right away. It was a clever way of clarifying that part, because I think a lot of people have thought "Why cant they just learn swedish/english". How long wouldn't it take me to learn arabic or mandarin fluently for example? Would I be able to speak it without an accent? Probably not.
Like the author's previous books good is set against evil, but in this book it felt like the religious elements were fewer. There's not a saviour in focus (yet at least), even if there's some talk about different "creators" and so on. But it made the plot more believable, that this could really happen in real life. Oh, I must not forget to mention the beautiful illustrations! They really enhance the reading experience. A very good and entertaining book that I really want to read the sequel to!


My favorite quote from the book (my own translation):

"Julia sat and stared, shocked, at the doorway where Kasir had disappeared from. It wasn't just that he had run away so suddenly. Neither was it the weird fact that she had seen him pull out a thin paintbrush from his pocket when he got up. What had shocked her the most was that the brush was smoking."
- Page 9.