Konspiration/Lustrum

Serie/Series: Ja, del 2/Yes, part 2.
Författare/Author: Robert Harris.
Genre: Historisk roman/Historical fiction.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 396.

(English below)

Obs! Potentiella spoilers nedan!

 

 

Handling: Cicero är nu konsul och ordförande i senaten. Ganska snart börjar underliga saker ske i Rom och Cicero kan inte undgå att fundera på om mörka krafter är i görningen. Caesars makt växer sig allt starkare och när en sammansvärjning hotar hela staden inser Cicero att han måste göra nåt. Men han inser också att allt han gör just nu kan komma tillbaka och förstöra livet för honom längre fram...

Min åsikt om boken: Som sagt, jag gillade ju första boken så mycket att jag började läsa uppföljaren på en gång och det var helt rätt val! Bok 2 är inte mindre spännande eller sämre än första, snarare tvärtom. Det är nu som intrigerna verkligen ökar i styrka och Cicero har fullt upp med att förhindra både fusk, mord och konspirationer. Det är också nu man får se en liten förändring hos Cicero, vilket var överraskande men också på nåt sätt förväntat. Makt korrumperar och Cicero börjar nu bli lite full av sig själv. Han ser sig som hela Roms fader och räddare, han berättar för allt och alla vad han har gjort och liksom skryter om sina insatser utan att själv inse att folk börjar förlora intresset. Det känns helt rätt med tanke på att hans karriär är på topp men också lite tråkigt, med tanke på hur sympatisk han var i första boken. Men jag tycker ändå det är helt rätt att utveckla karaktären och just åt det hållet, för det är lite oväntat vad gäller just Cicero, men ändå förväntat med tanke på hur det brukar gå när någon har makt. Det intressanta är också hur det kan gå när man är principfast och står fast vid det, att man hade en chans att stoppa någon, men med olagliga medel men inte gjorde det och personen kommer efter en sen. För om den personen inte skyr några medel så sitter man lite i skiten, så att säga. 

Hur som, ännu en jättebra och spännande bok i den här trilogin! Jag tycker som sagt väldigt mycket om Tiro som karaktär, han känns så ödmjuk och snäll. De övriga karaktärerna känns också välutvecklade så till den milda grad att jag köper precis allt som görs och sägs. Hade jag inte vetat detaljerna kring Tiros anteckningar/böcker om Cicero hade jag nästan kunnat tro att de här böckerna inte var historiska romaner utan biografier, så levande känns alla karaktärer. 

I betyg får boken 4.5 av 5💀

Mitt favoritcitat från boken:

"Vilka drömmar jag hade, Tiro, vilka förhoppningar om ära och berömmelse. Jag ville bli lika ryktbar som Alexander den store. Men allt har på något vis gått fel. Och vet du vad som plågar mig mest när jag ligger vaken om nätterna? Att jag inte kan se vad jag kunde ha gjort annorlunda."
- Sid 136.

💥        💥       💥        💥

Warning! Potential spoilers below!

Story: Cicero is now consul and chairman in the senate. Pretty soon weird things happen in Rome and Cicero can't avoid pondering if dark powers are at play. Caesar's power is growing and when a conspiracy threatens the city Cicero realises he must do something. But he also realises that everything he does might just come back and destroy his life in the future...

My opinion about the book: As I said, I liked the first book so much that I picked up the sequel right away and it was the right thing to do! Book 2 is not less suspenseful or worse than the first, quite the opposite. It's not that the intrigues really grows in strength and Cicero is busy with trying to prevent both cheating, murder and conspiracies. It's also now that you see a change in Cicero, which was surprising but also expected in a way. Power corrupts and Cicero is beginning to become a bit full of himself. He sees himself as the father and saviour of Rome, he tells everyone and all times what he's done and kind of brags about his achievments, without realising that people are losing interest in him. It's feels right considering his career is at its peak but also a bit sad considering how sympathetic he was in the first book. But I also think it's correct to develop the character and take that direction, but it's a but suprising because it's Cicero, but also expected because power corrupts. It's also interesting to see what could happen when you're principled and stand by it, that you might have had a chance to stop someone but with illegal means and didn't because of principles and that person later on comes after you. Because it that person doesn't mind using legal or illegal means to get rid of you, you're in deep shit, so to speak.

Anyway, yet another great and suspenseful book in this triology! I really like Tiro as a character, because he seem so humble and kind. The other characters also seem so well developed that I buy everything they say and do. If I hadn't known what happend with Tiro's notes/books about Cicero, I could have almost believed that these books weren't historical novels but biographies, because they feel so real.

I give it 4.5 of 5💀

My favorite quote from the book (my own translation):

"What dreams I had, Tiro, what hopes of honor and fame. I wanted to be as renowned as Alexande the great. But everything has, somehow, gone wrong. And do you know what haunts me the most when I lie awake at night? That I can't see what I could have done differently."
- Page 136.