söndag 2 maj 2021

The Betrayals.

Serie/Series: Nej/No.
Författare/Author: Bridget Collins.
Genre: Fantasy, historisk roman/historical fiction.
Språk/Language: Engelska/English.
Sidor/Pages: 425.


(English below)


Handling: På den exklusiva internatskolan Montverre tränas unga män för att kunna delta i "grand jeu", en hemlig och mystisk tävling. Léo Martin var tidigare en student där men efter en tragedi förlorade han intresset för allt som hade med "grand jeu" att göra. Efter att ha begått ett misstag på sitt jobb skickas han tillbaka till skolan, men den har förändrats.

Claire Dryden är den första kvinnan på skolan som inte är tjänare. Hon är nämligen Magister Ludi och lär studenterna om "grand jeus", något som är väldigt kontroversiellt. När Léo återkommer till skolan får Claire nästan en hjärtattack. Den siste hon ville träffa är just honom.

Léo har aldrig träffat Claire innan men känner ett konstigt band till henne. Det känns som att han känner henne men hur? Deras band växer men de har byggt upp sina liv på lögner och riskerar att förlora allt om det uppdagas...


Min åsikt om boken: Jag älskade författarens bok "The Binding" och såg mycket fram emot att läsa den här. Omslaget är så himla fint också! Men det var en mycket underlig bok, minst sagt. Jag har lite svårt att sätta ord på exakt varför, men jag ska försöka. Först får man inte riktigt veta vad "grand jeu" är för nåt. Det är nåt sorts spel som innefattar matematik, musik, konst och typ... magi, antar jag? Fast ändå inte. Det är lite oklart. Eleverna skriver egna spel och får dem betygsatta. Ibland uppträder de med sina spel och ibland är de bara teoretiska. Jag hade gärna velat få veta exakt hur de här uppvisningarna/tävlingarna gick till, för jag förstod aldrig det. De skulle på nåt sätt föra människan närmare det gudomliga eller nåt, men det var väldigt abstrakt och otydligt.

Relationen mellan Claire och Léo var något tjatig. Det var samma hatkärlek gång på gång, vilket inte gjorde det hela så spännande. Jag förstod ändå att de har byggt upp murar runt sig, vilket gjorde det svårt att komma nära någon men det blev lite väl upprepande efter ett tag. Jag förstod inte heller inslaget med det politiska partiet. Vad exakt gjorde de? Vad ville de? Vad var "sedlighetslagarna" för nåt? Det var så mycket som inte förklarades ordentligt, så jag förstod aldrig riktigt syftet. Ledaren hade en katolsk bakgrund men var ändå emot kristna? Eller nåt...

Inslaget med "the Rat" förstod jag inte heller syftet med. Varför var hon ens med i boken? Hennes berättelse tillförde inte så jättemycket till handlingen i sin helhet. Boken var med andra ord något förvirrande för min del. Inte för att handlingen i sig är dålig eller konstig, utan för att det var så mycket som inte berättades och jag såg ingen tydlig röd tråd som knöt samman alltihop. Det kändes mer som flera berättelser i en som inte riktigt hade med varandra att göra. Boken är alltså inte dålig, men kunde kanske ha varit lite tydligare. Den flög lite över mitt huvud känns det som. Jag valde nedanstående citat för att visa hur spelen förklaras utan att förklaras, haha. Det här var också sista boken jag läste i april.

I betyg får den 3 av 5💀


Mitt favoritcitat från boken:

"Red. I suppose, in a way, he's engaging with semiology on the most fundamental level. No one can ever know that 'red' is universal, what I mean by it is the same as what you see. We take it on trust - that's what language does - but we can never know... Which is obvious when you're talking about a colour, but in the context of the grand jeu it becomes a metaphor for communication, understanding, pain, love, worship - our attempt to express something, anything, and hope that it's common to all of us. His game is about redness, but there's nothing red on the page. It's all in black and white. That contradiction; language means absence. The grand jeu is about God, but it means God isn't there, because otherwise there'd be no need for it..."
- Sid 291.





💥        💥        💥        💥




Story: On the exclusive boarding school Montverre young men are trained to take part in the "grand jeu", an arcane and mysterious contest. Léo Martin was a student there before but after a tragedy he lost all interest in the "grand jeu". But after making a mistake at work he's sent back to the school, but it has changed.

Claire Dryden is the first woman in the school not being a servant. She's the Magister Ludi and teaches the student about "grand jeus", something that is very controversial. When Léo comes back to the school Claire almost gets an heart attack. He's the last one she wants to meet.

Léo has never met Claire but feels some strange bond to her. It feels like he knows her, but how? Their bond grow but they've built their lives on lies and risks losing everything if it is discovered...


My opinion about the book: I loved the author's previous book "The Binding" and really looked forward to read this book. The cover is so amazing as well! But this book was a bit odd, to say the least. I have some difficulties putting it into word, but I will try. First of all you never get to know what the "grand jeu" is. It's some kind of game that is built off of math, music, art and magic... kind of, I guess? But at the same time it's not magic. It's a bit unclear. The students write their own games that are graded by the teachers. Sometimes they display their games and sometimes they're just theoretical.  I would have liked to know exactly how these displays/contests went about, because I never fully understood it. They were supposed to bring man closer to the divine or something, but it was very abstract and vague.

The relationship between Clarie and Léo was a bit repetitive. It was the same love hate thing again and again, which didn't make it all that exciting. I got that they've built walls around themselves, which makes it harder to get close to someone, but it was just very much the same thing all over after a while. I didn't understand the parts with the political party. What exactly did they do? What did they want? What was the "purity laws" (I don't remember the exact word that was used in the book, but it was something like that) about? So much that weren't explained properly, so I never got the purpose. The leader had a catholic background but was yet against christians? Or something...

The part with "the Rat" was also lost on me. Why was she even in the book? Her story didn't contribute that much to the over all story. The book was very confusing for me. Not because the story itself was bad or weird, but it was just so much that wasn't explained and I didn't see a red thread that connected it all. It felt like several stories that didn't have much to do with each other, instead of one cohesive story. The book is not bad, but could have been a bit more clear. I think it went a bit over my head. I chose the quote below to show how the games were explained without being explained, haha. This was also the last book I read in April.

I give the book 3 of 5💀


My favorite quote from the book:

"Red. I suppose, in a way, he's engaging with semiology on the most fundamental level. No one can ever know that 'red' is universal,what I mean by it is the same as what you see. We take it on trust - that's what language does - but we can never know... Which is obvious when you're talking about a colour, but in the context of the grand jeu it becomes a metaphor for communication, understanding, pain, love, worship - our attempt to express something, anything, and hope that it's common to all of us. His game is about redness, but there's nothing red on the page. It's all in black and white. That contradiction; language means absence. The grand jeu is about God, but it means God isn't there, because otherwise there'd be no need for it..."
- Page 291.

2 kommentarer:

  1. Den här boken har jag också men inte läst den än. Vill läsa The Binding först. Jag känner mig osäker kring The Betrayals, om jag kommer tycka om den eller inte. Den låter väldigt konstig, fast på ett bra sätt. Men jag ska definitivt läsa den. :D Gillar din recension!

    SvaraRadera
    Svar
    1. The Binding måste du verkligen läsa! Jag älskade den. Kändes så drömmig och spännande på nåt sätt. Den här boken var något helt annat, väldigt udda och annorlunda. Ibland funkar det och ibland inte.

      Radera

A Thousand Ships

Serie/series: Nej/No. Författare/Author: Natalie Haynes. Genre: Historisk roman/Historical fiction. Språk/Language: Engelska/English. Si...