Serie/Series: Nej/No.
Författare/Author: Akwaeke Emezi.
Genre: Fantasy.
Språk/Language: Engelska/English.
Sidor/Pages: 203.
(English below)
Handling: Jam är en ung tjej som bor i staden Lucille tillsammans med sin mamma Bitter och pappa Aloe. Hennes bästa vän är en kille vid namn Redemption. Lucille är en sorts utopi, för det skedde en revolution där som gjorde att alla monster försvann. Staden styrs av änglar och inget vet riktigt vad ett monster eller ondska är längre.
Jam råkar dock på ett sorts monster, fast ett icke monster, i sin mammas studio och den säger att den är på jakt efter ett monster. Det värsta är att monstret ska finnas i Redemptions hus. Men monster existerar väl inte i Lucille längre, så hur är det ens möjligt?
Min åsikt om boken: Det här är en mycket underlig liten bok. Det jag gillar med den är att den är originell men också innehåller både transpersoner och icke binära personer. Staden Lucille verkar också intressant, med tanke på att det inte längre finns någon ondska eller monster där alls. Det jag saknar är mer info. Vem räknas som monster? Hur och när skedde revolutionen? Vilka är änglarna? Varför valde man just att kalla dem så? Hur har de ens lyckats utrota ondska och monster? Jag ska inte avslöja detaljer, men när de väl hittar monstret är det lite... oklart vad hen verkligen har gjort. Blåmärken nämns, men det är i princip allt. Blåmärken kan man få av väldigt mycket. Så, å ena sidan är berättelsen väldigt originell och intressant men å andra sidan saknas jättemycket detaljer, vilket gör det svårt för mig att få ett ordentligt grepp. Kände inte heller att jag fick någon bra kontakt eller koppling till någon av karaktärerna. Jag gillade dock Pet och Jam väldigt mycket. Det här är alltså en intressant liten bok men som jag önskade hade varit lite längre, med fler detaljer. Helt ok med andra ord.
I betyg får den 3.5 av 5💀
Mitt favoritcitat från boken:
"Her mother, who refused to believe in keeping animals indoors and never let her get so much as a goldfish, had gone and painted a thing with goat legs and ram horns, a thing than could have fallen out of some apocalyptic last pages of an old holy book, a furry goldfeathered thing that was squatting in the studio like no man's business. The same Bitter who wouldn't let Jam get a pet had gone and called up a monster."
- Sid 35-36.
💥 💥 💥 💥
Story: Jam is a young girl who lives in the city of Lucille with her mother Bitter and her father Aloe. Her best friend is a guy named Redemption. Lucille is a kind of utopia, where a revolution happened and all the monsters disappeared. The city is run by angels and no one really knows what a monster or evil is any more.
Jam accidently meets a kind of monster, but a none monster, in her mother's studio and it says it's hunting a monster. The worst part is that the monster is supposed to be in Redemption's house. But monsters doesn't exist in Lucille any more, so how is that even possible?
My opinion about the book: This is a very odd little book. What I like with it is that it's original but also that it contains trans pople and non binary people. The city of Lucille also seems interesting, considering there are no monsters or evil there any more. What the book is lacking for me, however, is information. Who is consider to be a monster? Who are the angels? Why are they called that? How and when did they eradicate monsters and evil? I can't give more details but when they do find the monster it's a bit... unclear what he/she really had done. Bruises were mentioned, but that was about it. You can get bruises from a lot of things. So, on one hand the story is very original and interesting but on the other hand there are a lot of information missing, which makes it hard for me to get a good grasp of it all. I didn't feel like I got a good connection to any of the characters. I did like Pet and Jam a lot on the other hand. This is an interesting book that I wished were longer with more details. An alright book with other words.
I give it 3.5 of 5💀
My favorite quote from the book:
"Her mother, who refused to believe in keeping animals indoors and
never let her get so much as a goldfish, had gone and painted a thing
with goat legs and ram horns, a thing than could have fallen out of some
apocalyptic last pages of an old holy book, a furry goldfeathered thing
that was squatting in the studio like no man's business. The same
Bitter who wouldn't let Jam get a pet had gone and called up a monster."
- Page 35-36.
