Rule of Wolves

Serie/Series: Ja, del 2/Yes, part 2.
Författare/Author: Leigh Bardugo.
Genre: Fantasy.
Språk/Language: Engelska/English.
Sidor/Pages: 588.

(English below)

Obs! Varning för potentiella spoilers nedan!

Handling: Fjerda planerar att invadera Ravka och göra slut på Grisharikets självständighet men demonkungen Nikolai Lantsov tänker inte ge upp så lätt. Trots att Ravka inte har samma militära makt tänker han ta till alla knep han kan för att försvara både sitt rike och sitt folk. 

Stormhäxan Zoya Nazyalensky har fått betala ett högt pris under krigets gång. Hon har sett sina soldater dö och hennes värsta fiende återuppstånden. Hon vägrar att begrava ännu en vän till. Men nu krävs det att hon omfamnar sina nya krafter för att bli det vapen hennes land behöver, oavsett kostnad.

Soldaten och spionen Nina Zenik är under täckmantel i Fjerda, där hon riskerar både tortyr och döden ifall hon upptäcks. Hon gör allt hon kan för att sabotera för landet som försöker utplåna hennes folk, men om hon inte är försiktig riskerar hon att sätta allas liv på spel.

Min åsikt om boken: Jag har varit seg på ett läsa just nu, på grund av hjärntrötthet (ME) och Animal Crossing. Men jag var väldigt skeptisk mot "King of Scars" (första boken) så hade inte höga förväntningar på denna. Första boken tyckte jag var ganska medelmåttig, jag minns inte exakt varför men jag har för mig att jag inte fick nån vidare kontakt med karaktärerna. De kändes platta och arroganta. Jag vet inte om handlingen kanske inte var så bra heller. Minns som sagt mest att jag inte tyckte boken var så bra (förstod inte vad alla hyllningar handlade om).
Så jag blev mäkta förvånad över hur indragen jag blev i den här boken! Jag hade jättesvårt att lägga den ifrån mig. Karaktärerna var både underhållande, sympatiska och hade ett ordentligt djup till sig. Ibland var det lite tjatigt när samma känslor och tankar togs upp med jämna mellanrum, men överlag tyckte jag att den var riktigt bra. Spänningen höll i sig genom hela boken och det kom twistar som man inte alls var beredd på. Jag gillar också blandningen av olika riken, där karaktärer från andra böcker dök upp men också att man fick mer info om andra länder, som vi hittills inte fått veta så mycket om.

En sak som jag minns att jag funderade på i första boken, och som även dyker upp här, är om fabrikatorn David är autistisk? Det är nämligen så att han har svårt för sociala koder, skämt, komplimanger och liknande. Han skrattar inte spontant utan har en ganska stel mimik. Han är väldigt duktig på sitt jobb men har i princip noll intresse för vanliga samtal. Han vill mest bara pyssla med sitt. På sidan 209 står det t.ex. så här: "David took his wife's hand and pressed a kiss to her knuckles. Genya's cheeks flushed pink with pleasure. Nikolai knew David's gesture had be learned. The Fabrikator wans't given to spontaneous demonstrations of affection, but they made his wife happy, and he loved to see his wife happy".
I ett senare stycke står det att David hade skrivit upp saker i en anteckningsbok att säga till sin fru för att göra henne glad, som han hade lärt sig, t.ex. komplimanger om hennes hår, att hon luktar gott osv, för att påminna sig själv om att säga sånt, för det kom inte av sig själv. Det låter typiskt autistiskt, men det är bara en spekulation från min sida.

Sedan undrar jag över slutet. Det är så öppet, men om jag förstår det rätt är detta en duologi, så det ska inte komma nån mer bok? Varför ett så öppet slut då?! Det låter ju som att det kan komma en bok till. Sånt gillar jag inte, haha. Jag vill ha raka bud. Hur som, jag tyckte boken var väldigt bra och spännande.

I betyg får den 4 av 5💀

Mitt favoritcitat från boken:

"All of the Ravkan forces wore gas masks specially crafted by Fabrikators to prevent the inhalation of jurda parem. The drug had changed everything, made the Grisha vulnerable in ways they had never been, but they refused to wear those masks as emblems of weakness of fragility. They'd painted them with fangs and curling tongues, gaping mouths. They looked like gargoyles descending onto the field in their combat kefta."
- Sid 71-72.

 

 

💥        💥        💥        💥

 

Warning! May contain spoilers!

Story: Fjerda plans on invading Ravka and end the Grisha land's independence but the demon king Nikolai Lantsov won't give so easily. Even though Ravka doesn't have the same military power he'll use every trick he can to defend his kingdom and people.

The storm witch Zoya Nazyalensky has paid a high cost in the war. She has seen her soldiers die and her worst enemy resurrected. She refuses to bury another friend. But her duty demands of her to embrace her new powers to become the weapon her country needs, no matter the cost.

The soldier and spy Nina Zenik is undercover in Fjerda, where she risks both torture and death if she's discovered. She does everything she can to sabotage the country who wants to wipe out her people, but if she's not careful she might risk putting everyone's life at risk.

My opinion about the book: I've been a bit slow at reading right now, because of brain fatigue (ME/CFS) and Animal Crossing. But I was very skeptical towards "King of Scars" (the first book) so didn't have high expectantions on this one. The first book was pretty average to me, I don't remember exactly why but I do believe I didn't get any connection to the characters. They felt flat and arrogant. I don't know if the plot was that great either. But what I remember the most was that I didn't think it was that good (didn't understand all the praise for it).
So I was really surprised by how involved I got in this book! I had a really hard time putting it down. The characters were both entertaining, sympathetic and had a depth to them. At times it got a bit repetitive with the same feelings and thoughts being brought up now and again, but over all I think it was pretty good. The suspense held on the entire book and there were twists than I didn't see coming at all. I also like the mix of different kingdoms, where people from other books showed up but also that you got to know more about the other kingdoms, which we haven't gotten to know so much before.

One thing I remember thinking about in the first book, that also came up here, was if the fabrikator David is autistic? He has a hard time understanding social cues, jokes, compliments and such. He doesn't laugh spontaneously, he has more stiff facial expressions. He's very good at his job but has pretty much zero interest in regular conversations. He just wants to do his thinkg.
On page 209 it says this: "David took his wife's hand and pressed a kiss to her knuckles. Genya's cheeks flushed pink with pleasure. Nikolai knew David's gesture had be learned. The Fabrikator wans't given to spontaneous demonstrations of affection, but they made his wife happy, and he loved to see his wife happy".
Later on it says that David had written stuff in a notebook to say to his wife to make her happy, that he'd learned, like compliments about her hair or that she smelled good and so on, to remind himself to say those things since they didn't come to him by themselves. It sounds like typical autistic stuff, but that's just me speculating.

I also wonder about the ending. It's so open, but I understand this to be a duology, so there won't be another book? Why such an open ending then!? It sounds like there might be another book.
I don't like that, haha. I want clear answers. Anyway, I think the book was really good and suspenseful.

I give it 4 of 5💀

My favorite quote from the book:

"All of the Ravkan forces wore gas masks specially crafted by Fabrikators to prevent the inhalation of jurda parem. The drug had changed everything, made the Grisha vulnerable in ways they had never been, but they refused to wear those masks as emblems of weakness of fragility. They'd painted them with fangs and curling tongues, gaping mouths. They looked like gargoyles descending onto the field in their combat kefta."
- Page 71-72.