Svindlande höjder/Wuthering heights.

Serie/Series: Nej/No.
Författare/Author: Emily Brontë.
Genre: Klassiker/classic, roman/novel.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 440.

(English below)

Handling: När herr Earnshaw kommer hem till Wuthering Heights från en mindre resa har han ett hittebarn med sig, Heathcliff. Barnen i huset ha delade åsikter om det hela, Hindley är inte glad utan gör allt för att förpesta livet för Heathcliff medan Catherine blir hans bästis.
Tiden går och missförstånd uppstår. Catherine gifter sig med en granne och vän efter att Heathcliff har försvunnit. Vid hans återkomst är hämnd allt han tänker på.

Min åsikt om boken: Den här boken är en del av min "klassikerutmaning" för året. Jag ska försöka läsa ett par klassiker under året bara för att ha läst några. Jag har sedan tidigare läst både Dorian Gray av Oscar Wilde och Den gudomlige komedin av Dante Aligheri och var väl lagom imponerad... Jag är skeptisk till klassiker rent generellt så hade inte höga förväntningar på Svindlande höjder men den var bättre än jag trodde! Ibland var den t.o.m. lite underhållande, vilket jag inte alls hade förväntat mig. Jag läste förordet till boken också, där det stod att boken var en sorts metafor för den gyllene buren kvinnorna sattes i under 1800-talet och att människan inte är hela utan sin manliga och kvinnliga sidor. Nåt åt det hållet i alla fall. Jag kan inte påstå att det var nåt som tydligt stod ut i boken för min del. Jag kan inte säga att jag gjorde den tolkningen över huvud taget, så det var ju lite intressant. Det jag fick från boken var egentligen ett flertal manipulativa personer med stort ego som kanske inte hade förmåga till empati men också naivitet. Att man gjorde nästan allt för att få sin vilja fram, vilket i slutändan kan straffa sig. Men också att man inte blir lyckligare av att omge sig av olyckliga människor, speciellt inte om man är orsaken till deras olycka. Jag tyckte boken var riktigt bra och blev glatt överraskad av en sån underhållande klassiker!
Citatet jag har valt är från början av boken när hyresgästen kommer för att prata med mr Heathcliff och alla i huset beter sig som tokar. Ingen har vett att bete sig, vilket var väldigt underhållande att läsa.

I betyg ger jag den 4 av 5💀

Mitt favoritcitat ur boken:

"Vad vill ni?" skrek han. "Herrn är nere i hönsgårn. Gå runt lagårsknuten om ni vill prata me'n."
"Finns det ingen därinne som kan öppna?" skrek jag tillbaka.
"Ingen annan än frun, och hon öppnar inte om ni så står där och väsnas till ikväll".
"Varför det? Kan ni inte tala om för henne vem jag är?"
"Aldrig i livet! Jag vill inte ha med saken att göra", muttrade han och drog in huvudet.
- Sid 15.

💥        💥        💥        💥

Story: When mr Earnshaw comes home to Wuthering Heights from a small trip he has a foundling with him, Heathcliff. The children of the house has divided opinions about it, Hindley is not happy and is making Heathcliff's life miserable as much as he can while Catherine becomes his best friend.
Times passes and misunderstandings happen. Catherine marries a neighbour and friend after Heathcliff has gone missing. All he can think about, when he returns, is revenge.

My opinion about the book: This book is part of my "classics challenge" for the year. I'll try to read a couple of classics during the year just to have read some. I've already read both Dorian Gray by Oscar Wilde and The divine comedy by Dante Aligheri and was not that impressed... I'm sceptical to classics in general so I didn't have high expectations on Wuthering heights but it was better than I thought! It was even entertaining at times, which I had not expected at all. I read the intro to the book also, where it said that the plot was some kind of metaphor for the gilded cage women were put in during the 1800's and that humans are not whole without their masculine and feminine side. Or something along that line. I can't say that was something that distinctly stood out in the book for me. I can't even say I did that interpretation at all, so that's was a bit interesting. What I got from the book was several manipulative people with big egos, that might not have the ability to feel empathy but also that they were naive. That they did pretty much anything to get what they wanted, which came back to bite them in the butt in the end. But also that you can't feel happiness with unhappy people around you, especially if you're the cause of that unhappiness. I thought the book was good and was pleasently surprised by such an entertaining classic!
The quote I chose is from the beginning of the book when the tenant comes to talk to mr Heathcliff and everyone in the house acts like lunatics. No one can behave normally, which is entertaining to read about.
I give it 4 of 5💀

My favorite quote from the book (my own translation):

"What do you want?" he screamed. "The master is in the chicken run. Walk around the barnyard corner if you want to speak to him."
"Is there no one inside that can open?" I screamed back.
"No one else but the wife, and she wont open even if you're there making a ruckus until evening."
"Why is that? Can you not tell her who I am?"
"Never in my life! I don't want anything to do with it", he muttered and withdrew his head.
- Page 15