Författare/Author: Dick Harrison.
Genre: Historia/history, Fakta/non fiction.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 166.
(English below)
Handling: Vet du hur Sverige blev till ett enat rike eller när namnet "Sverige" började användas? Hur gick vi från splittrade småriken som lydde under hövdingar till ett enda land under en och samma kung? När började vi använda mynt och varför?
Detta och mycket annat tar denna bok upp. Vi börjar i 500-talets Norden och slutar nån gång under medeltiden. Det är en spännande resa av både konflikter och krig men också nytänkande och framtidsvisioner.
Min åsikt om boken: Dick Harrison är en av mina favorithistoriker just för att han vet hur man gör historia intressant, även för "vanligt" folk så att säga. Alla hans faktaböcker är lättlästa och enkla att förstå utan att göra avkall på själva faktan. Andra historiker blir lätt för insnöade i terminologi som inte används i dagligt tal och slänger årtal hit och dit som läsaren omöjligen kan komma ihåg eller hålla reda på. Men jag upplever inte att Dick Harrison är sådan, utan han är mer alldaglig i sitt språk, lägger fram fakta på ett lätt sätt men lyckas ändå hålla uppe läsarens intresse rakt igenom. Varje gång jag läser nån av hans böcker känns det som att jag är ute på något historiskt äventyr. Det är lite som att han är en historisk fantasyförfattare. Allt han skriver har hänt på riktigt, men han har ett sätt att dra in läsaren i det som händer trots att det bara är fakta hela vägen. Han lyckas göra en spännande berättelse av fakta. Jag tycker det är en rätt häftig egenskap! Som vanligt njöt jag av att läsa boken och det gick väldigt snabbt att läsa ut den. Oerhört spännande om man gillar historia och vårt lands utveckling.
Det enda jag har svårt med, som vanligt, är att hålla reda på alla namn för många heter precis samma sak. Ett exempel är Birger Jarls söner; Valdemar, Erik och Magnus. Magnus får barnen Erik, Birger och Valdemar... Och en av sönerna får en son vid namn Magnus! Så här ska man alltså försöka hålla koll på vilken av dem det handlar om, när allihopa heter precis samma sak! Haha. Det är nåt jag irriterar mig på när det kommer till svensk historia, att samma namn återkommer hela tiden trots att det handlar om olika personer. Fanns det inte fler namn på medeltiden? Man återanvände samma namn om och om igen. Man kan ju hitta typ tre Rikissa i samma familj tillsammans med en Birger Magnusson, en Magnus Birgersson och en Birger Magnusson igen.
Sedan var det roligt att lära sig lite äldre ord och deras betydelse. Ett exempel är "norrbaggar". Baggar betyder tydligen, ordagrant, "fårtestiklar". Så det är en gammal förolämpning som används än idag! Citatet nedan är från en runsten vid en domarring som talar om att platsen ska respekteras, annars kan man hemsökas av arghet (som tydligen betyder "sexuell perversitet och onaturlig lusta") och sedan döden om man begår något brott.
Mitt favoritcitat ur boken:
"Ärofulla runors rad dolde jag här, mäktiga runor. Rastlös av arghet, död genom list
skall den bli som bryter detta. Jag spår fördärv."
- Sid 29.
💥 💥 💥 💥
Title: This book doesn't have an english title so I just translated it.
Story: Do you know how Sweden became one unified kingdom or when the name "Sverige" (swedish word for Sweden) was taken in use? How did we go from scattered small kingdoms ruled by chieftains to one country ruled by one king? When did we began using coins and why?
This and much more is brought to light in this book. We begin in the Nordic countries during the 6th century moving forward to the middle ages. It's a thrilling journey of both conflicts and war but also revolutionary new ideas.
My opinion of the book: Dick Harrison is one of my favorite historian because he knows how to make history interesting, even for the masses. His books are easy to read and understand without comprimising the facts. Other historians might easily get caught up in terminology that is not used by common folk and just slaps you in the face with a bunch of dates and years, that you can't remember in the long run. It's just facts upon facts upon facts. But I really don't see this with Dick Harrison. His language is more common, he presents facts in a simple way yet manages to keep the reader interested all the way through. Each time I read his books I feel like I'm on a historical adventure. It's like he's a historical fantasy writer. Everything he writes about has actually happened and he manages to pull you in even though it's just facts. He is very successful at making a story out of facts. I think that is one amazing ability to have! As usual I really enjoyed reading the book and it took almost no time at all to finish it. Extremely interesting to read if you like history and the evolution of our contry.
The only thing I had a hard time with, as usual, was to keep track of all the names because a lot of people shared the same name. One example is Birger Jarl's sons: Valdemar, Erik and Magnus. Magnus has three soons: Erik, Birger and Valdemar... And one of the sons has a son named Magnus! And here I am trying to keep track of who is who, when all of them have the same name! Haha. That is something that really annoys me when it come to swedish history, that the same names keep coming back all the time even though it's different people. Didn't they have more names in the middle ages? It's like the reused the same name over and over again. You can find like three Rikissa in the same family together with a Birger Magnusson, a Magnus Birgersson and then a Birger Magnusson again!
It was also fun to learn about older words and their meanings. Like "norrbaggar" (a swedish nickname on Norweigans. "Norr" means north). Baggar is apparently an old word for "sheep testicles", so it's an old insult that is still used today!
The quote below is from a runestone by a domarring (a stone circle where people gathered to do politics, settle arguments among people and stuff) that is speaking about respecting the place, otherwise you could be haunted by "arghet" (like "madness") which meant "sexual perversion and unnatural lust" and then death if you committed a crime there.
My favorite quote from the book (my own translation):
"Honorable runes' row I hid here, mighty runes. Restless of madness,
death through cunning shall befall the one breaking this. I predict ruin".
- Page 29.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar