Darkwood

Serie/Series: Ja, del 1/Yes, part 1.
Författare/Author: Gabby Hutchinson Crouch.
Genre: Fantasy, sagor/fairytales.
Språk/Language: Engelska/English.
Sidor/Pages: 284.

(English below)


Handling: Greta bor tillsammans med sin bror Hans och deras styvföräldrar (ja, båda är styvföräldrar!) på en bondgård i Myrsina. Där är det förbjudet för flickor och kvinnor att vara intresserad av vetenskap och speciellt matematik, för det är inte passande och i så fall måste man vara en häxa! Magi är förbjudet i Mersina och de som sysslar med sånt råkar illa ut.
Byn de bor i ligger nära en förbjuden skog vid namn av Darkwood. Där sägs det leva häxor, troll, féer, älvor och andra farliga varelser och ingen får gå nära skogen.

Greta råkar tyvärr vara en flicka och intresserad av matematik, vilket inte uppskattas av hennes styvföräldrar. De är rädda för att hon ska råka illa ut och därför är det ingen som vet att försvarssystemet mot Darkwoods varelser är byggt av henne. Alla tror att det är hennes bror Hans som är dess skapare.

En dag går det illa för Greta och hon blir fördriven ut ur byn och in i Darkwood. Där stöter hon på dvärgar som bara säger "yummy!" och en person i full rustning. Sedan dyker även en häxa upp som förvandlar allt hon rör vid till olika bakelser. Full av rädsla för dessa "onda" varelser försöker Greta att fly, men hon kommer inte så långt. Snart upptäcker hon dock att saker och ting kanske inte alltid är som det verkar och att ondskan kanske har ett helt annat ansikte än man först tror...


Min åsikt om boken: Den här boken var riktigt rolig och knasig! Av min beskrivning låter den säkert seriös och mörk, men den är faktiskt rätt underhållande. Författaren har skrivit boken med en hel del sarkasm och humor, vilket gör det mesta kul att läsa. Det är en salig blandning av våra mest kända sagor med en nypa fantasy och lite jävla anamma. Boken är full av action, vänskap, humor och rättvisa. Jag gillade hur de olika sagokaraktärerna hade fått helt nya roller och personligheter, vilket kändes nytänkande, men också att de alla dök upp i samma berättelse på samma plats.

Jag gillade specifika delar av boken som jag tyckte var extra roliga, t.ex. "the dipping chair" som man använder till att göra "vattenprov" på häxor. Det är en stol som sitter på en lång stör som man doppar ner i vatten. Den använder byborna till att bada med, haha. Man behöver bara låtsas säga nåt som kan uppfattas som "magiskt" eller typiskt för "häxor", så kommer folk och spänner fast en i stolen. Sedan försöker de doppa ner en där temperaturen är behaglig och frågar om man tycker allt känns bra! Mellan "doppningarna" passar man på att tvåla in sig så man blir ren, haha.
Detta var någonting nytt för min del! En riktigt underhållande bok som jag tyckte om och kan rekommendera!


Mina favoritcitat ur boken:

- It looks like no more than a badger's sett.
- That's deliberate, says Trevor. They love badgers.
- Aww.
- They think they're absolutely delicious, they do.
- Eurgh...
- sid 83.

"Just put it on, you egotistical horn with a pony attached to it"
- sid 118.

- Can you feel peas in your bed?
- I'll pee in your bed, if you're not careful.
- Well, that's not very regal, is it?
- sid 282.

💥         💥        💥        💥

Story: Gretel lives with her brother Hansel and their step parents (yes, both are step parents!) on a farm in Myrsina. It is forbidden for girls and women to be interested in science and maths, because that is not natural and you must be a witch if you are! Magic is forbidden in Mersina and it can be dangerous for those who deals in it.
The village they live in is close to a forbidden forest by the name of Darkwood. It is said that witches, ogres, fairies, elves and other dangerous creature lives there and no one is allowed to go there.

Gretel just so happens to be a girl and interested in maths, which is not appreciated by her step parents. They are afraid she'll get in trouble, so that's why no one knows that she built the defence system against the creatures of Darkwood. Everyone thinks her brother Hansel is the creator.

One day Gretel is in trouble and she is driven from the village into Darkwood. There she meets dwarves that only says "yummy!" and a person in full armour along with a witch that can turn anything the touches into pastries. Full of fear of these "evil" creatures Gretel tries to flee but she doesn't get far. Soon she discovers that things might not always be what they seem and evil might have a totally different face than you first thought...


My opinion of the book: This book was both fun and quirky! My description of it might sound serious and dark, but it was very entertaining. The author uses alot of sarcasm and humor, which is always fun to read. It's a mix of our most famous fairytales with a pinch of fantasy and fighting spirit. The book is full of action, friendship, humor and justice. I liked how the different fairtytales characters got new rolls and personalities, because it felt very original but also that they all were in the same story at the same place.

I liked specifik parts of the book that I found extra funny, like the "dipping chair" that was used to do the "water test" on witches. It's a chair attached to a long pole that you dip in water. The villagers used it for bathing, haha. You just had to pretend to say something that seemed "magical" or typical for "witches" and people would come and buckle you in the chair. They would then try to dip you where the temperature was more pleasant and ask you if everything felt alright! Between the "dippings" the person in the chair would soap themselves in to get clean, haha.
This was something new for me! A really entertaining book that I liked and can recommend!


My favorite quote(s) from the book:

- It looks like no more than a badger's sett.
- That's deliberate, says Trevor. They love badgers.
- Aww.
- They think they're absolutely delicious, they do.
- Eurgh.
- page 83.

"Just put it on, you egotistical horn with a pony attached to it"
- page 118.

- Can you feel peas in your bed?
- I'll pee in your bed, if you're not careful.
- Well, that's not very regal, is it?
- page 282.