Markus av Trolyrien

Serie/Series: Ja, del 1/Yes, part 1.
Författare/Author: Joseph A. Davis.
Genre: Fantasy.
Språk/Language: Svenska/Swedish.
Sidor/Pages: 385.

(English below)


Handling: Markus är en ung tonårskille som hamnat på sjukhus efter en skidolycka, som efterlämnade en bruten arm och ett brutet ben, när han plötsligt får ett besök av en underlig kvinna. Hon kallar honom för "Ers höghet" och "prins Albrak", vilket gör Markus tvärsäker på att han måste hallucinera. Kvinnan spottar dessutom på hans kläder i en sorts hälsningsfras, vilket bara förstärker hans misstanke om en väldigt verklighetstrogen hallucination. Men innan han vet ordet av det har kvinnan släpat med honom till en helt ny värld, efter att hon dessutom helat hans benbrott på bara några sekunder.

I Valarien, som den nya världen heter, är inget som där hemma. Det växer kläder på träd, enorma sniglar vördas av folk och bevingade apor och andra udda monster härjar i skogarna. Kungligheter rider på enorma fjärilar och det finns mat som får en att orka springa mer och längre än normalt. Av någon anledning verkar alla tro att Markus är den här prins Albrak och Markus vågar inte riktigt protestera, för han vet inte vad tusan han har dragits in i. Men det han vet är att Valariens folk behöver hjälp och han har inte hjärta nog att överge dem. Det finns monster att döda och en portal att stänga!


Min åsikt om boken: Detta är ett recensionsexemplar som jag fått hem och jag tackar författaren så hemskt mycket för det! 🙏

I ärlighetens namn trodde jag inte att boken skulle vara så bra, för jag är svårflirtad och jag tyckte inte att omslaget var så intresseväckande. I början var boken sådär lagom knasig så jag skrockade ett par gånger, men sen tyckte jag handlingen planade ut lite. Det var mycket fram och tillbaka, så det kändes inte som att så mycket hände. Det var min åsikt efter cirka 1/3 av boken. Men efter det, då jäklar hände grejer! Jag tyckte handlingen utvecklades väldigt mycket och till slut satt jag som klistrad vid boken och var bara tvungen att veta hur det skulle utspela sig på nästa sida och nästa och nästa osv. Det kändes som att handlingen utvecklades i takt med huvudkaraktären Markus. Ju självsäkrare han blev, desto bättre blev handlingen, men jag vet inte om det var meningen eller bara en lycklig slump? Hur som tyckte jag att twisterna i slutet var både smart och bra. Jag kanske hade nån misstanke om en av dem, men jag hann liksom glömma bort det mitt i allt som hände, haha. Så när den ena twisten dök upp (som jag misstänkte) så sa jag "Whaaaat!?" högt! 😂

Jag blev positivt överraskad av den här boken. Den har mer att komma med än man först tror! Så man ska verkligen inte döma boken efter omslaget. En rolig och väldigt fantasifull bok där allt knyts ihop på ett snyggt sätt i slutet och jag blev faktiskt nyfiken på fortsättningen!


Mitt favoritcitat från boken:

"Jag heter inte prins Albrak, och om din vän heter så, då ligger han nog på psykavdelningen.
Det här är barn- och ungdomsavdelningen".

Sid 10.

💥    💥    💥    💥

Title: Maybe it's not necessary to "translate" the title since it simply means Markus of Trolyrien, but I did it anyway 😛

Story: Markus is a young teenage boy who's ended up in the hospital after a skiing accident, that left him with a broken arm and leg, when a strange woman appears. She calls him "Your majesty" and "prince Albrak", which makes Markus 100% sure he is hallucinating. The woman also spits on his clothes, which just amplifies his suspisions about being in a very realistic hallucination. But before he knows it, the woman has dragged him away into a new world, after she also heals his broken bones in a few seconds.

In Valarien, as is the name of the new world, nothing is as like home. There are clothes growing on trees, huge snails are revered by people and monkeys with wings and other strange monsters lurks in the forests. Royalties ride on gigantic butterflies and there's food that will make you run more and longer than normal. For some reason everyone thinks that Markus is the prince Albrak and Marcus doesn't really dare to protest, because he doesn't know what the hell is happening. But he knows that the people of Valarien is in need of help and he doesn't have the heart to abandon them. There are monsters to kill and a portal to close!

My opinion of the book: This is a review copy that I got from the author and I'm very grateful for it, so thank you! 🙏

I honestly didn't think the book would be any good, because I'm elusive like that and I didn't think the cover was intriguing. In the beginning the book was a bit quirky, I even chuckled a copule of times, but then I felt like the plot flattened out a bit. It was alot of back and forth, so I felt like not much was happening. That was my opinion after approx. 1/3 of the book. But after that thinks happened! I think the plot evolved alot and in the end I was glued to the book. I just had to know what was going to happen on the next page and the next and the next and so on. It was like the plot evolved along side with the main character Markus. The more self confident he got, the better the plot got. I don't know if that was meant to happen or just a happy accident? Anyway, I thought that the twists in the end was both smart and really good. I might have had a suspicion about one of the twists, but I managed to forget about it because of all the things that happened in the book. So when that twist finally came, I was saying "Whaaaaat?!" out loud! 😂 

I was pleasently surprised by this book. It has alot more to it than you first think! So you should probably not judge a book by its cover. A fun and very imaginative book where everything is tied together in a neat way in the end and I was actually curious about the continuing!

My favorite quote from the book:

"My name is not prince Albrak and if that's your friend's name, then he's probably over at the psychiatric ward. This is the child and adolescent care".
- Page 10.